emmaochebbe

Nu är våran andra pojke äntligen här... Kan tyvärr inte skriva ut hans namn för han har inte fått ett utdelat ännu, svårare den här gången. Ebbe kändes liksom helt rätt från första stund. Nu bollar vi mellan några namn så måste känna efter lite.

Förlossningen jag kommer att berätta om kommer bli kort för han kom som sagt med dunder och brak den här filuren.

Började klockan tio i två på natten och då kände jag att jag behövde besöka toaletten men utan resultat. Tog då lite hjälpmedel eftersom jag anad misstanke men det hjälpte heller inte. Ställde mig i duschen och värkarna kom så himla snabbt på en gång, säkert var tredje minut och höll i 30 sekunder. Och det gjorde fruktansvärt ont från första stund annars brukar man ju få som små förvarningsvärkar. =)

Jag sa till Marko, nej du får nog skjutsa Ebbe till dina föräldrar på en gång för man vet aldrig. Han började klä på Ebbe och jag kände hur det bara kom oftare och oftare och värken höll på säkert en minut nu Ringde till förlossningen och hon sa, håll ut så länge du kan så kommer du in sen. Vi åkte direkt efter jag la på luren. Iväg med Ebbe och på vägen dit kände jag bara att nu kommer han komma. Varje gupp på vägen kändes som man skulle dö. Vi kom till förlossningen 03.10 och då var jag redan öppen 10 cm. Jag skrek epidural men det visste jag ju själv att det var ju helt uteslutet så lustgasen fick jag. Började krysta på en gång då jag kom in och han är född 03.38. Så två timmar efter första värk så var han här. Kan inte fatta att det är sant Nog för att jag tyckte det var underbart efteråt att allt gick så fort men fy fader amalia vad ont det gjorde. Jag fattar inte hur man som människa kan tåla en sådan grym smärta som man har, för tro mig, det gjorde fruktansvärt ont. Och jag hade ju inte heller någon bedövning så det var ju värre den här gången säger ja. Men så fot huvudet var ute så  kände ja, nej nu ska den här ungen ut och jag tog i för kung och fosterland och när jag kände att hela kroppen liksom bara flöt ut så kände jag mig fri. Haha....

4024 gram och 52 cm. Ebbe vägde 3560 och var 49 cm lång.

Han är en väldigt snäll pojke en så länge och äter och sover bra. Nu kommer massa bilder istället, enjoy.



Denna underbara fikat man får efteråt alltså... Finns inget som går upp emot den, ja frutom det lilla livet man har vid bena då. =)



En sån underbar bild på mina två fina pojkar... Ebbe var så glad och ville pussas och kramas hela tiden. Älskade pojke. Men ett tag där sa han, "stina stina" (syrrans bebis)... Haha



Detta tog lite tid att ladda upp bilder så fler kommer senare... NU ska jag springa till fikat, jag är där minst fem gånger om dagen och tar en varm kopp choklad. Den är för underbart god alltså med skorpor till. Så inatt ska jag njuta av min lugna och egna tid fastän jag saknar min Ebbe mycket så känner jag att jag behöver det. Ebbe kommer på em en stund och träffar sin lillebror. Imorgon är det verkligheten som tvåbarns mamma som börjar.

Super duper grattis till mina vänner Lina och Daniel som fick sin Julia samma natt som vi fick.